Underlig vänskap

2010-04-20 - 08:09:38
Jag beundrar vissa människor för vad de står ut med och hur mkt skit de kan ta emot. Det är starkt av dem att stå kvar trots att de får slag rakt emot ansiktet, (talesätt, ja mitt iaf) och blir anklagade för det ena och andra av människor de bryr sig om.
Det är starkt men är det värt det är frågan.
Jag har varit med om det så många ggr, fått så mkt skit för ingenting men jag har alltid stått kvar vid personens sida. Jag har inte vikt, jag har inte tänkt på mina egna känslor i det hela. Eller ja, klart man har mått skit men inget mer man har tänkt på.. Men har upptäckt att tillslut så mår jag så jäkla dåligt pga mkt fram o tillbaka, mkt skitsnack o sen sluta med att JAG ber om förlåtelse.

Jag orkar inte med det längre, jag tänker inte ta det längre. Vi är väl ändå såpass vuxna att vi kan tänka längre än vad näsan räcker? Men att spy ut galla och saker man har fått för sig omm en människa bara för att man mår dåligt själv klarar jag inte av längre. Haha, jag kanske låter jätte elak nu och totalt oförstående men så är inte fallet. Jag är precis likadan, jag mår helvetes skit ibland, jag har ångest, jag får för mig vissa saker och kan tänka konstigt om männsikor. Jag är extremt svartsjuk vid tillfällen, ja you name it.

Men jag fattar väl förfan att det är mina egna tankar och mina egna påhitt och att om jag så gärna vill skada mig själv med dessa tankar på varsågod men låt dem förfan inte gå ut över nån annan! Men måste kunna sätta en gräns nånstans, man måste iaf vilja försöka och ge sig fan på att man ska. Men vissa människor skiter fullständigt i dessa gränser, de vill inte ens försöka av öva på att hålla käften när de ska.
De ska definitivt inte gå ut över ens vänner!


Ja, jag har gjort bort mig. Klart jag har det, men jag har inte anklagat folk för saker och ting. Däremot har jag varit alldeles för ärligt, så folk inte har klarat av det. Man får inte vara ärlig här i världen, ja ska man vara det så måste man fråga först om det är ok och förvarna.
Men på det sättet har jag förlorat vänner, vilket jag känner stor extrem ångest för och våndas för varje dag som går. Men jag har försökt det mesta, med att be om ursäkt, förklarat. Men nu är det bara personen i fråga som kan bestämma.
Men jag inser att jag har gjort fel, jag beskyddar inte mig själv. Jag håller mig till fakta om varför och sen om jag har betett mig som en jävla skitstövlen så erkänner jag det.


Nej, människor som bara tar för att sen trycka ned - Nej tack!
Postat av: Anna

Förstår vad du menar och håller faktiskt med dig! Ändå kan jag inte i det här fallet bara sluta dörren och gå vidare, kanske efter femte gången det händer en liknande sak, men ja, inte nu... :-)

2010-04-20 - 20:31:31
URL: http://baylake.eu/mammamu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0