Miss Mii

Men inatt sov jag iaf i MIN(vår) säng. !!
Min hjärna kan inte riktigt tänka men nu somna jag efter kl 01 också..

Hade nån mysko dröm:
 jag jobbade på ett dagis, där barnen hamna i fara (kommer inte riktigt ihåg vad, men nåt farligt på marken) och ingen pedagog ville springa så jag sprang barfota. hmm.. tog hand om några dagisbarnen och så skulle jag gå och köpa lite mellis, så de fick vänta, gick till affären intill och när jag sedan hade gått runt i den en stund upptäckte jag att den bara blev störra och större. Jag gick vilse, paniken spreds sig, BARNEN!
Tillslut hitta jag ut för att finna mig själv på andra sidan byn, och det började bli kallt. "stackars barn, stackars barn" Föräldrarna kommer bli skogstokiga!
Jag satte på en gps!! Haha!! Så jag hittade dit jag skulle för en gång sprang jag förbi och fick börja om från börja. Lugnade mig, joggade till barnen och hittade dem frusna i lekparken. "Kom så går vi in och dricker varm choklad!"

På vägen upp, (hade fått en ny lght av en avliden släkting), mötte jag en tant som frågaom vi skulle utnyttja båtplatsen nere vid hamnen. Öh, ne den kan du få låna om du vill.
Sen var det en massa annat mysko... :oD

Mina barn var också med där i drömmen, usch. Kände mig som en jätte hemskt människa.

Morgonens Mys
Mysa men mamma framför bompa
Kramas kramas kramas
Titta i ögonen och sen le stort
Pussa  katten

Morgonens hyss
Gå i lådan och äta maränger
Springa efter och terra katten
Hälla Oboy på golvet (men han torka upp det själv)
Köra in med bilen i hyllan
(Vägra lyssna på mamma)

Kommer vara mer speciell, den kommer inte vara som en vanlig svensk prinsesstårta utan fyllningen kommer bestå av en vaniljbavarass(stava?) och en jordgubbskompott!!!!!

Det ni!!! Ojoj det är ju banne mig exklusivt! Det är för mkt för mig att ta in, nu har väl konditorierna ändå tagit i från tåååårna!?!

http://tv.expressen.se/nyheter/Forlovningen/1.1968696/han-bakar-den-kungliga-brollopstartan


Hoppas dock den är mkt snyggare än dessa. ;o)

Eller morgonens hyss av min son.
Hittade honom i köket, stod och la dagens smink och hörde att min son var lite för tyst! När min dotter var/är tyst så har hon alltid suttit framför en bok eller framför ett pussel, aldrig nå hyss i tysthet där.
Men med min son är det annat.

Imorse fan jag hnm i köket och hade tafit florsockret och lite russin, hällt ut allt på golvet och blanda allt. som han sedan hade slickat i sig lite. Nästen så man ska börja ta kort på allt och dokumentera. :oD

Mammas lilla skitunge!!!! :oD

..nu på morgonen och man känner genast att humöret åker upp. Men jisses så trött jag är, ögonen vills inte riktigt hålla sig öppna. Men samtidigt känner jag mig utvilad... Eller så låtsas kroppen bara för att orka. ;o)
Måste bjuda på en sommarbild vi tog på Gotland:






                              



Jag fick sova hos min son inatt, han skrek och skrek, skrek.. Så Fort man varit in och tröstat o satt foten utanför dörren började larmet igen. Och det var inte nådigt, det var som om han var skitförbannad! Om nån funderar på 5minuter metoden, att vi kanske ska testa den, hehe funkar inte - det slutar med att han går upp och letar efter oss. Sen har vi självklart gjort så att vi lagt hnm om o om igen, men det har hållit på fram till kl 03 när det är såhär så sova med hnm i hand säng har visat vara det bästa.
Men ajj vad ont i knäna man får av att ligga med benen vikta. Helt sjukt, kändes som om de hade gått av de 100 ggr jag vakna inatt. :oS
Så det är antagligen därför som jag är så trött... Gäsp!

 

Det är det jag försöker med på min blogg. Lite färger, lite mer sommar, lite mer glatt.
Dock är jag bäst på det gråa, svarta.. Haha. Men jag ska försöka tänkte jag, bloggen kan ju få se lite mer rolig ut!
Min header kommer så småningom, den ska också bli lite roligare hade jag tänkt. Men tiden är knapp med 2 små och familjelivet *harkelwowpåkvällarnaharkel* Haha! xD

Gick faktiskt och la mig kl 22.00 igår. Jag tror inte det har hänt på flera år, jag förutom de ggr jag har däckat klockan 17 av total utmattning som ibland kan hända. :>

NU lite kaffe!

Ibland suger det vekligen att vara den enda av mina vänner som har barn (ok inte den enda, men av mina vänner som känner att de kan parta ibland) Missförstå mig rätt nu, men jag vill verkligen komma ut nu och DANSA!! IDAG, IKVÄLL!

Och ingen kan.. Eller har andra planer. Jag kan ju inte vara sur på dom, självklart inte, jag fick ett ryck, impuls. Nåt man inte har så ofta när man har familj, typ kanske 1 högst 2 ggr om året som man känner att nu jävlar, idag vill jag ut och dansa!
Men ingen kan när mina infall kommer.. Så jag är sur. Ja, jag är SUR! Jag vill parta, vara 25 igen och FRIII (missförstå mig rätt igen, haha) Nä men leva lite, njuta lite, inte bara vardag... snyft.

Men men, bara att komma över och inse att man är gammal nu som mamma!
The party life is over, finito, nobody wants me ! xD

Hahaha... Aaah skönt. :)

Haha, jag hade  ju glömt bort detta men, en vän till mig kommenterade när jag skapad en blogg:

"Jaha, ska du posa framför kameran nu varje dag och lägga ut dagens outfit du också?!"

Hahaha, börja bara asgarva och tänkte nä fy fan. Självklart får alla andra göra det, inte mig emot men inte min grej. Men sen tog jag ett kort bara för att han gav denna kommentaren, men det var ett tag sen nu men här är dom:


Inne och ute.. x)

Sen har jag på jobbet också:



Haha, oh så kul.. Tyckte jag med min dåliga humor. xD
Ja det är ju hemskt vad dessa kläder är smickrande för figuren, alldeles för smickrande enligt mig!!!

Det är härligt när man har hittat sladden igen, usch vad man känner sig handikappad utan att kunna föra över bilder. :o (Har även uppdaterat min tårtblogg med bilder under födelsedag och högtid)

Men bilder från utställningen:

 
Bilden ovan denna text: Allt är ätbart, gjort i socker (ja inte frigoliten inuti då;)) förutom Dockan i mitten, hon är i kall porslin.

Ursäkta att det är socker kring "dockan" (till vä) men orkar inte fixa ;) Hon är mitt hastarbete som jag gjorde kvällen innan utställningen. Pastan som finns på henne var allt jag hade, gjord i Sockerpasta.


                          





 


Och så har vi tävlingsbidragen:
 
Temat var FlowerPower/70 tal. Och sen hade vi tävling inom modellering, tyvärr hade vi bara en som medverkade i den. Och det är skon ni ser, riktigt snyggt gjort! Lägger in en bättre bild på bara den:

Detta är Carol Haycox från England, en underbar kvinna och otroligt duktig på det hon gör. De som träffar henne kan inte få för sig att inte älska henne. Underbar och rolig människa! :D
(Lite dålig på att hålla ordning kanske;))

Idag kommer det lite bilder från mig, kamerasladden hade gömt sig bland dammråttorna under soffan. Den tyckte väl att det var skönt med en break från mitt "ladda-över-bilder-till-datorn-mani". Haha.. Eller nåt.

Men Godmorgon också och hoppas alla får en fin dag! :-)

att sluta snusa nu.. eller ne, jag försöker inte så väl kanske. Men lite.. Jo lite, men jag skyller på min man att han förstörde det då han snodde snus från mig. Jag hade räknat ut hur mkt jag hade kvar och sedan hur länge jag skulle dela upp dem. Detta är inte nåt jag gör medvetet utan det bara sker och sen såg jag att han hade snott snus av mig och jag blev skogstokig. (För att inte tala om att han sluta för 6månader sedan och ska nu börja igen...) Då blev hela min värld upp och ner o jag kunde inte sluta igår... Hehe.

Jo, jag ska sluta. Men det är så jäkla trevligt när man är stressad vissa dagar, eller barnen gör mer hyss än vanligt och man känner att tålamodet tryter - tar man en snus så blir man lugn igen och tålamodet kommer tillbaka. Det är mest därför jag snusar, det är ett "hjälpmedel" och ett lugn..
Men jag vill inte längre, jag hatar att vara beroende av saker och defintivt när tandköttet tar stryk.

Tips nån? :-)

Jag beundrar vissa människor för vad de står ut med och hur mkt skit de kan ta emot. Det är starkt av dem att stå kvar trots att de får slag rakt emot ansiktet, (talesätt, ja mitt iaf) och blir anklagade för det ena och andra av människor de bryr sig om.
Det är starkt men är det värt det är frågan.
Jag har varit med om det så många ggr, fått så mkt skit för ingenting men jag har alltid stått kvar vid personens sida. Jag har inte vikt, jag har inte tänkt på mina egna känslor i det hela. Eller ja, klart man har mått skit men inget mer man har tänkt på.. Men har upptäckt att tillslut så mår jag så jäkla dåligt pga mkt fram o tillbaka, mkt skitsnack o sen sluta med att JAG ber om förlåtelse.

Jag orkar inte med det längre, jag tänker inte ta det längre. Vi är väl ändå såpass vuxna att vi kan tänka längre än vad näsan räcker? Men att spy ut galla och saker man har fått för sig omm en människa bara för att man mår dåligt själv klarar jag inte av längre. Haha, jag kanske låter jätte elak nu och totalt oförstående men så är inte fallet. Jag är precis likadan, jag mår helvetes skit ibland, jag har ångest, jag får för mig vissa saker och kan tänka konstigt om männsikor. Jag är extremt svartsjuk vid tillfällen, ja you name it.

Men jag fattar väl förfan att det är mina egna tankar och mina egna påhitt och att om jag så gärna vill skada mig själv med dessa tankar på varsågod men låt dem förfan inte gå ut över nån annan! Men måste kunna sätta en gräns nånstans, man måste iaf vilja försöka och ge sig fan på att man ska. Men vissa människor skiter fullständigt i dessa gränser, de vill inte ens försöka av öva på att hålla käften när de ska.
De ska definitivt inte gå ut över ens vänner!


Ja, jag har gjort bort mig. Klart jag har det, men jag har inte anklagat folk för saker och ting. Däremot har jag varit alldeles för ärligt, så folk inte har klarat av det. Man får inte vara ärlig här i världen, ja ska man vara det så måste man fråga först om det är ok och förvarna.
Men på det sättet har jag förlorat vänner, vilket jag känner stor extrem ångest för och våndas för varje dag som går. Men jag har försökt det mesta, med att be om ursäkt, förklarat. Men nu är det bara personen i fråga som kan bestämma.
Men jag inser att jag har gjort fel, jag beskyddar inte mig själv. Jag håller mig till fakta om varför och sen om jag har betett mig som en jävla skitstövlen så erkänner jag det.


Nej, människor som bara tar för att sen trycka ned - Nej tack!

vad trött man kan vara nu såhär på våren. Vill bara sova hela tiden. Mmm är pollen allergiker och det sätter sig i hjärnan och gör om den till bomull. Minne hade man inte direkt innan detta och nu är det som bortblåst. Kan inte tänka klart, går efter nåt och när jag kommit runt hörnet undrar vaf fan jag höll på med eller hur jag kom dit. (nästintill) Haha, sen måste jag stå på stället jag tappa minnet på, fundera tillbaka på vad jag höll på med innan och hoppas på att minnet kommer tillbaka. Om inte, är det bara att forts och hoppas på att hjärnan vaknar efter en 5-10min och man kommer på vad man var ute efter. *skratt

Det låter kul, det är rätt kul men det är inte roligt när man glömmer viktiga saker. som när man har lovat bort sig och kanske hjälpa nån och så blir saker dubbelbokade och man måste avboka nåt. :/

Imorgon på Malou efter 10.00 kommer min chef vara med. Prata lite om tårtor och dylikt. Det får man inte missa och för att jag inte ska missa det kommer jag ställa min mobil på ringing. x)
Se det!!

Det är svårt att tro egentligen att vi skulle vara de enda som finns i detta stora universum. Sen så säger alla som vet att det inte bara finns vårt universum utan flera flera stycken. Och på tal om rymden, tror du att den tar slut? Och vart isf, hur tar den slut?
När du tänker på detta, finner du dig själv hamna att ha ont i bröstet, andnöd och panikkänslor eller är det en mer nervkittlande känsla?

När jag tänker på rymden tänker jag på "never ending" och för mig är det nerkittlande och ångestframkallande på samma gång. Jag gillar inte evigheten, jag gillar inte döden (evighet). Allt som inte har ett slut, eller ett tvärslut är nåt jag ogillar skarpt.
Men liv ute i rymden, förutom oss, tror jag på det?

Klart jag tror det!
Men som en klok liten kille sa "Klart att det finns liv ute i rymden, den är större än vi kan ana men frågan är 'vad för liv' det finns".
Ja, tror vi på "Aliens" eller ska vi tro på en grönskande planet nånstans, eller såsom vi starta på vår jord i små små partiklar, celler etc. Vatten, - betyder oftast liv - vilket alla vet och i vatten lever det oändligt mkt. De fann spår av vatten på mars, har planeten en gång varit vid liv?

Det är en massa frågor, en massa funderingar och en film som även får en skeptiker att tänka tanken "finns det liv i rymden?" Om ens bara för en liten sekund, se denna film, den kommer beröra er starkt.

The Fourth Kind - aka Närkontakt.
http://www.youtube.com/watch?v=vVRHOhLP-aA


"Based on the actual case studies"

Men en fråga jag har,

Kan en stjärna falla åt fel håll?

Jag menar, ett stjärnfall - kan de falla uppåt på himlen?
Spelar det nån roll vad som är upp och ner i rymden?

Kan en stjärna falla uppåt som en svängd båge?
Jag vet vad jag såg, ett stjärnfall som föll(steg) snett UPPÅT. 

Mystiskt eller inte?  

    

Ja, inte var jag en solstråle direkt. Jag är inte på dpligt humör men är så hemskt trött, får sluta lägga mig så sent tror jag för nu måste jag sova ikapp några timmar igen. Det är som att jag knappt vaknar och stänger av larmet i sömnen, visst det händer ju tänker alla men nu har det hänt varje morgon i snart 2 veckor! :o

Så, jag bytte larm och imorse vakna jag. Men usch så hemskt det larmet var... hehe.. Somna i soffan med sonen i famnen (2½ år 19kg, han är inte så liten ;)) men oj så mysigt det var. Men vakna 10min efter då han hade gosat färdigt. Snålis! :>


EEG:t visa att allt såg jätte fint ut! Det är inga skador, allt är som det ska. Underbart!!
Feberkramper gör oftast ingen skada förutom om de är långvariga eller väldigt envisa med att komma flera korta efter varann, då finns det en chans. Vilken var fallet för Isaac, men skönt att all var bra. :)
Detta påverkar inte intellegensen eller utvecklingen på ngt vis, ville hon också påpeka - vilket man inte tänkt på själv men som troligtvis skulle ske i eftertanke, så det var skönt att hon nämnde det också!

NU iväg till dagis..
Btw, jag är magsjuk.. Trevligt va?! ;)

Ja, vi hoppas på svar, vi har ju inte fått det ännu. Men då kan det inte vara en brådskande hjärnskada iaf. Vi ska på återbesök hos en läkare från avdelningen han låg på med kramperna. Och allt har ju varit bra, det är bara att han var sjuk länge efter och tappat aptiten men inga fler kramper. (!!!)

Just nu har det tagit för lång tid för att jag ska vara alltför orolig för att det ska vara nåt. Det är ju så när nåt har tagit lång tid, stormen har hunnit lägga sig och lugnet kommer. Men vi hoppas på att det inte är ett  nytt lugn före en ny storm.
Men det kommer nog gå bra, oavsett, så kommer det gå bra!


Usch vad trött jag är denna morgon.. uuuuuuh. :P
Bara ett tillägg sådär mitt i allt. hihi.

Jag har fortf inte hittat sladden till kameran, vete 17 vart den har tagit vägen. Jag vet att jag la den på ett ställe men sen var den helt plötsligt borta.. Ungarna, eller Isaac kanske som har rövat bort den? Inte helt omöjligt! Men det stör mig, har en massa bilder jag vill ha in från kameran. Gah! :>

Nu sitter vi och tittar på tecknat, Pippi långstrump, min son älskar det! :D
Astrid Lindgren och hennes underbara sagor, Pippi var min stora favorit som liten också. Denna rara gumma visste minsann vad barn tyckte om! :)