Infall

2011-05-25 - 17:00:27
Nu fick jag sånt infall av att jag bara vill låta fingrarna smeka över tangenterna i sin egen fart och låta orden spröda. Men som vanligt så har jag inget att skriva ner direkt, inga innersta tankar eller nåt. Tror jag.

Nånstans ligger det tankar som bubblar och som tydligen vill komma ut, men oftast brukar det bli lagom med tjat och bara allmänt drabbel. Men vad gör det, det är min blogg och den som läser kanske inte har nåt bättre för sig att göra. 

Jag önskar att jag hade lite mer fantasi i min text. Det skulle ge så mkt mer, mer tankar, mer intressant. Som att måla en tavla. det är inte många som kan skriva målande men de som gör det har verkligen talang. 

Jag är tyvärr en sån som är väldigt kräsen med vad jag läser, om folk stavar illa rör mig inte i benmärgen - förutom att lilla svenska fröken i mig vill gärna sätta sig och stryka under med röd penna vart stavfelen ligger och skriva det korrekta svaret. Men tyvärr är denna fröken inte bra på grammatik, men vad betyder grammatik numera egentligen, alla skriver o talar som de vill, FETT VA?! ;) 

Men är det texter som inte har komma eller punkt eller och eller för mkt eller eller för mkt och i texten kan jag bli galen men mest galen kan jag bli om det inte finns komma eller punkt hänger du med i vad jag menar och skriver om?
Raden blir lixom för lång och man förstår sig inte på vad människan riktigt skriver om och måste läsa om hela texten och dela upp den själv i huvudet. 

Stora bokstäver då? Ja för tusan, använd antingen caps lock eller den under, - man håller in den under caps och trycker på bokstaven samtidigt så kommer det en stor bokstav! Visst är det härligt!?


Ojoj så jobbigt, eller inte, men det är sånt jag tycker är jobbigt och en naturlig självklarhet. Men det är tur att vi alla är olika va? 

Sen är det grymt jobbigt när man bara skriver allt i en stor klump. Alltså inga "enter slag", inga mellanrum mellan delarna av det man skriver om. Det blir för mkt för ögat att ta in och genast blir jag trött och går vidare till nästa. 

Och nu undrar du säkert vart jag vill komma med denna text och det kan jag säga dig att det vet jag definitivt inte. Ibland så låter jag bara huvudet mala på med vad än det kan förekomma och vad än mina fingrar vill sätta ner på pappret, fast i detta fall bloggen, datorn.

Och ni, mina kära, är de utvalda att läsa mitt eländiga babbel!
Känner ni er träffade av nåt jag har skrivit så gör inte det, jag har inte ngn i åtanke om det jag skriver om utan bara texter i ren allmänhet.

Love 2 you all! ;)
Nu ska jag spara detta utan att ha läst igenom det, för som vanligt, har jag inte så stor koll på vad jag skrivit ned!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0